Läroplanen för förskolan ställer mål för förskolans verksamhet, inte för varje barn. Du översätter den till vardagen genom att utgå från en aktivitet ni redan gör, fråga vilket mål i läroplanen den hör till, och kunna säga varför just den aktiviteten passar just den här gruppen. Målen säger vad förskolan ska ge barnen möjlighet till. Hur ni gör det bestämmer arbetslaget. Texten som gäller nu är Lpfö 18 reviderad 2025.
Vad läroplanen för förskolan är, och vilken version du ska läsa
Skolverket anger att regeringen har ändrat förskolans läroplan med verkan från den 1 juli 2025. Det är därför du ska läsa den reviderade versionen, Lpfö 18 reviderad 2025, och inte en äldre utskrift som ligger kvar i pärmen på avdelningen. Kontrollera själv på Skolverkets sida att texten du arbetar med är den aktuella. Skolverkets guide till ändringarna visar vad som har ändrats.
Läroplanen har två delar. Skolverket anger att de ska läsas som en helhet. I praktiken betyder det att du inte bara plockar ut ett mål och lägger det i en planering. Målen hör ihop med den första delen, som beskriver förskolans uppdrag och värdegrund.
Mål och metod är olika saker
Det är lätt att tro att läroplanen föreskriver aktiviteter. Det gör den inte. Skolverket skriver att målen riktar sig till förskolan, och att det inte finns några uppnåendemål för barnen. Läroplanen ställer alltså inga krav på att ett barn ska kunna något vid en viss tidpunkt. Den beskriver vad verksamheten ska erbjuda.
”det finns inga uppnåendemål för barnen”
Därför blir uppdelningen i tre led användbar när du planerar:
| Led | Vem bestämmer | Vad det svarar på |
|---|---|---|
| Mål | Läroplanen | Vad ska förskolan ge barnen möjlighet till? |
| Metod | Arbetslaget | Vilken aktivitet, vilket material, vilken miljö? |
| Motivering | Du och arbetslaget | Varför passar just detta den här gruppen nu? |
Samma mål kan nås med många olika metoder. Det är arbetslagets val av metod, och er motivering till det, som läroplanen lämnar åt er.
Tre frågor som kopplar en aktivitet till ett mål
Du behöver ingen ny planeringsmall för att komma igång. Ta en aktivitet som redan finns i veckan och ställ tre frågor:
- Vad såg vi hos barnen som fick oss att välja den här aktiviteten? Utgå från vad ni faktiskt har observerat i gruppen, inte från vad som brukar göras den här tiden på året.
- Vilket mål i läroplanen beskriver det vi vill ge barnen möjlighet till? Slå upp den aktuella texten och läs målen i sin helhet. Välj det som bäst stämmer med er avsikt, och sträck inte ett mål för att få det att passa.
- Vad gör vi som vuxna för att det ska hända? Här handlar det om ert eget agerande: vad ni säger, vilket material som finns framme och hur rummet är ordnat. Aktiviteten är bara en del av svaret.
Svaren blir din motivering. Kan du skriva den i två eller tre meningar är kopplingen troligen tydlig. Kan du inte det är det ofta frågan om vad ni vill åstadkomma som behöver förtydligas, inte formuleringen.
Ett tänkt exempel: hallen före utevistelsen
Exemplet nedan är sitets eget och påhittat. Det beskriver ingen verklig avdelning.
På en tänkt avdelning blir det rörigt i hallen när barnen ska klä på sig för utevistelsen. Arbetslaget märker att barnen ofta väntar på en vuxen som ska hjälpa dem, och att de som vill prata om vad de ska göra ute sällan får svar i trängseln.
- Observation: barnen väntar länge, samtalen i hallen stannar av.
- Mål: arbetslaget läser målen i den aktuella läroplanen och väljer den formulering som bäst beskriver det de vill ge barnen möjlighet till. Den skrivs inte ut här, eftersom du ska läsa den i Skolverkets text.
- Metod: barnen klär på sig i mindre grupper, och en vuxen finns kvar hos dem och samtalar om vad de ska göra ute.
- Motivering: ”Vi delar upp påklädningen eftersom barnen väntade och samtalen avstannade. Nu får de både tid att försöka själva och någon att prata med.”
Observera att metoden hade kunnat vara en helt annan och ändå höra till samma mål. Det är motiveringen som gör att det syns varför ni valde den. Planerar du utevistelsen mer allmänt finns det stöd i guiden om utomhusaktiviteter i förskolan.
Beprövad erfarenhet är också ett krav
Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är en generell regel och den säger inget om hur en enskild aktivitet ska dokumenteras. Den är ändå en bra påminnelse när du motiverar ett val. Fråga dig vad som talar för att just den här metoden fungerar: vad vet vi från forskning, vad har prövats och följts upp i arbetslaget, och vad har ni sett hos barnen. Skillnaden mellan pedagogik och didaktik, och hur frågorna vad, hur och varför hänger ihop i planeringen, tas upp i en egen guide.
Det här avgör inte guiden åt dig
Guiden förklarar hur du kan tänka, men den ersätter inte läroplanstexten. Därför återger den inga mål ordagrant. Läs dem i Skolverkets aktuella version.
- Hur ni dokumenterar och följer upp bestäms lokalt. Fråga förskolechefen eller huvudmannen vad som gäller hos er. Guiden anger inga krav på det området.
- Enskilda barn med behov av stöd hanteras inte här. Vänd dig till specialpedagog och förskolechef, och läs om det pedagogiska perspektivet i guiden om specialpedagogik i förskolan. Guiden bedömer inga enskilda barn.
- Juridiska frågor om en enskild situation hör inte hit. Då är rätt adress din arbetsgivare eller facket.
Vill du få en bild av vilket stöd som passar din grupp kan du prova verktyget Vilket stöd passar din barn- eller elevgrupp?. Fler guider om läroplaner och arbetssätt finns på sidan om läroplaner, arbetssätt och fortbildning.
Vanliga frågor om läroplanen för förskolan
Finns det mål som barnen ska uppnå?
Nej. Skolverket anger att målen riktar sig till förskolan och att det inte finns några uppnåendemål för barnen. Det är verksamheten som ska ge barnen möjlighet att utvecklas.
Vilken version av läroplanen gäller?
Läs Lpfö 18 reviderad 2025. Ändringarna gäller från 1 juli 2025 enligt Skolverkets guide. Kontrollera på Skolverkets sida att du har den aktuella texten, särskilt om ni har kvar äldre utskrifter.
Måste jag koppla varje aktivitet till ett mål?
Det går inte att svara på med de källor som guiden bygger på. Hur ni dokumenterar och planerar avgör förskolechefen och huvudmannen. Att kunna säga varför du gör en aktivitet är ändå en nyttig arbetsvana, med eller utan skriftlig koppling.
