Skillnaden mellan pedagogik och didaktik är en fråga om bredd. Pedagogik är det större fältet, och didaktik är ett område inom det. Enligt Stockholms universitet försöker didaktiken besvara tre frågor: vad som ska läras ut, hur det ska läras ut och varför. När du planerar en aktivitet är de tre frågorna det praktiska verktyget. Skriv ner ett svar på vad, hur och varför, så har du en plan du kan förklara för kollegor, rektor och vårdnadshavare.
Pedagogik vs didaktik: så skiljer sig begreppen åt
Orden blandas lätt ihop, och i vardagssamtal på arbetslaget gör det sällan någon skada. Men när du ska motivera ett val hjälper det att veta vilken nivå du pratar på. Pedagogik är det bredare området. Didaktik är den del av det som handlar om själva undervisningens innehåll och upplägg.
Tabellen är en förenklad hjälp för planering. Den är ingen akademisk definition.
| Fråga | Pedagogik (det bredare fältet) | Didaktik (ett område inom pedagogiken) |
|---|---|---|
| Vad rör det? | Lärande och undervisning i stort | Vad, hur och varför i en given undervisning |
| Hur konkret? | Övergripande | Nära den enskilda aktiviteten eller lektionen |
| När använder du det? | När du beskriver grundsyn och arbetssätt | När du planerar och motiverar en aktivitet |
| Exempel i förskolan | Hur avdelningen arbetar med lek och lärande | Varför just den här aktiviteten, med det här materialet, den här veckan |
| Exempel i skolan | Hur klassen arbetar tillsammans | Vilket innehåll lektionen tar upp och hur det görs begripligt |
De tre frågorna: vad, hur och varför
Varje fråga fyller en egen funktion i planeringen:
- Vad handlar om innehållet. Vad ska barnen eller eleverna få möta, pröva eller förstå?
- Hur handlar om upplägget. Vilket material, vilken arbetsform och vilken gruppering som passar, och hur gör du det tillgängligt för just den här gruppen?
- Varför handlar om motivet. Varför är det här rätt innehåll för gruppen just nu?
Varför-frågan är lätt att hoppa över i en plan, men det är den du behöver när någon frågar. Uppsala universitet beskriver att didaktikens frågor bland annat gäller vad undervisningen innehåller och vad som gör det urvalet legitimt. Att välja innehåll är alltså ett val som går att motivera, och planeringen blir bättre när du faktiskt gör det.
Ett tänkt exempel: samma aktivitet planerad med och utan didaktiska frågor
Exemplet nedan är redaktionens eget och påhittat. Det beskriver ingen verklig klass och visar inga resultat.
Anta att en lärare i årskurs 2 har tänkt ”mäta bänken” under ett matematikpass.
- Utan didaktiska frågor står det bara: ”Mäta i klassrummet, tisdag.”
- Med frågorna blir planen så här:
- Vad: eleverna får möta att ett mått måste vara lika för alla för att resultaten ska gå att jämföra.
- Hur: eleverna mäter bänkens längd med händer och sedan med linjal, och jämför sina svar. Läraren ställer öppna frågor i stället för att visa hur man ska göra.
- Varför: eleverna har under veckan fått olika svar när de mätt samma sak och undrat varför. Aktiviteten tar vara på den frågan.
Den andra versionen går att förklara, utvärdera och ändra. Om eleverna tappar intresset vet du vilken av de tre frågorna du ska se över: innehållet, upplägget eller motivet. Hur aktiviteten förhåller sig till målen i styrdokumenten behöver du själv kontrollera mot den text som gäller för din verksamhet. För förskolan finns ett exempel i guiden om läroplanen i vardagen.
Varför skillnaden spelar roll när du planerar
Skollagen anger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och det är utgångspunkten när undervisningen planeras. Lagen säger inget om orden pedagogik eller didaktik. Men de tre frågorna ger dig en struktur för att visa att dina val vilar på något: på det du vet från forskning, på det som visat sig fungera i verksamheten och på det du ser i gruppen.
Begreppsskillnaden hjälper dig på tre sätt:
- Du kan skilja mellan grundsyn (hur avdelningen eller klassen i stort arbetar) och planering (vad som ska hända i en viss aktivitet).
- Du ser vilken del som brister när något inte fungerar: innehåll, upplägg eller motiv.
- Du får ett gemensamt språk i arbetslaget. Det är lättare att säga ”vi är oeniga om hur, men överens om varför” än att diskutera ”pedagogiken” i allmänna ordalag.
Så använder du frågorna i en aktivitetsplan
- Skriv först varför. Utgå från det du observerat i gruppen och från uppdraget.
- Formulera vad aktiviteten ska innehålla, så konkret att en kollega skulle förstå det.
- Välj hur: material, miljö, gruppstorlek och vuxnas roll. Gå sedan tillbaka och kontrollera att upplägget faktiskt tjänar innehållet.
- Skriv en rad om vad du vill titta på efteråt, så att nästa planering bygger på något.
Behöver du hjälp att avgöra vilken typ av stöd eller anpassning som passar det du ser i gruppen kan du börja i verktyget Vilket stöd passar din barn- eller elevgrupp?. Det är en ingång till hur-frågan.
Det här räcker begreppen inte till
Guiden är avgränsad till planering. Den går inte in på pedagogikens eller didaktikens teorihistoria, och den ger ingen officiell definition av pedagogik. Här beskrivs pedagogik som det bredare fältet och didaktik som ett område inom det, i enlighet med de universitetssidor som nämnts ovan. Vill du fördjupa dig i teorier hör det till kurslitteratur och utbildning, inte till en planeringsguide.
De tre frågorna är en struktur, inget facit. Svaren beror på din grupp, din verksamhet och vad styrdokumenten gäller hos dig. Har du frågor om vad ett barns eller en elevs behov kräver ska du vända dig till specialpedagog, rektor eller huvudman, inte lösa det med begreppen ensamma. Se guiden om specialpedagogik i förskolan och guiden om anpassningar i skolan för det pedagogiska perspektivet. Medicinska bedömningar av enskilda barn ligger utanför sitet.
Vanliga frågor om pedagogik och didaktik
Är didaktik och metodik samma sak?
Inte helt. Metodik handlar mest om hur, alltså arbetssätten. Didaktik omfattar också vad som ska läras ut och varför, enligt den beskrivning som Stockholms universitet ger. Använder du bara hur-frågan planerar du bara en tredjedel av helheten.
Måste jag använda ordet didaktik i min dokumentation?
Nej. Ordet är inte avgörande. Det som spelar roll är att din plan går att läsa som svar på vad, hur och varför. Vilka krav din huvudman eller rektor ställer på dokumentationens form får du fråga efter lokalt.
Gäller didaktiska frågor även i förskolan?
Ja, frågorna är användbara i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola, eftersom de handlar om hur du motiverar innehåll och upplägg. Hur de förhåller sig till förskolans läroplan beskrivs i guiden om läroplanen i vardagen.
Vad gör jag om arbetslaget inte är överens om varför?
Börja med att skilja frågorna åt. Ofta är ni överens om vad och varför men har olika syn på hur. Skriv ner det ni observerat i gruppen och låt motivet utgå därifrån, så blir samtalet konkretare. Fler guider om läroplan och arbetssätt hittar du under Läroplaner, arbetssätt och fortbildning.
