Fortbildning och studievägar

Specialpedagogik 1 är en gymnasiekurs: så hittar du rätt utbildning i specialpedagogik

Specialpedagogik 1 är en gymnasiekurs, inte en fortbildning. Här ser du skillnaden mot högskolekurser och specialpedagogexamen och hur du läser en kursplan mot ditt eget mål.

Illustrationsfoto till guiden: Specialpedagogik 1 är en gymnasiekurs: så hittar du rätt utbildning i…

Specialpedagogik 1 är hos Skolverket en gymnasiekurs på 100 poäng (kurskod SPCSPE01) och inte en fortbildning för lärare eller förskollärare. Söker du vidareutbildning i specialpedagogik som yrkesverksam är det alltså andra utbildningar du ska titta på. Det finns kurser på grundnivå vid universitet och högskolor, till exempel Specialpedagogik A, grundkurs, på 30 högskolepoäng vid Luleå tekniska universitet. Vill du bli specialpedagog är målet i stället specialpedagogexamen, som omfattar 90 högskolepoäng och kräver en tidigare lärar- eller förskollärarexamen. Vilken väg som passar avgör du genom att läsa kursplanen mot ditt eget mål, och den här guiden visar hur.

Tre saker som lätt blandas ihop

Illustrationsfoto från guiden: Tre saker som lätt blandas ihop
Illustration. Bilden är gjord med AI — inte dokumentation.

Namnet Specialpedagogik 1 kan låta som första steget i en fortbildning, men det är en kurs i gymnasieskolans ämnesplan. Tabellen visar bara uppgifter som redaktionen har kunnat kontrollera mot källorna. Den säger ingenting om vilka kurser som kan räknas av mot varandra eller ger behörighet till något.

Alternativ Vad det är Omfattning Vad källorna säger om vem det är för
Specialpedagogik 1 (Skolverket) Kurs i gymnasieskolans ämnesplan, kurskod SPCSPE01 100 poäng Inte en fortbildning för lärare
Kurs på grundnivå, till exempel Specialpedagogik A Högskolekurs på grundnivå 30 högskolepoäng i Luleå-exemplet Beror på kursplanens förkunskapskrav
Specialpedagogexamen Examen enligt högskoleförordningen 90 högskolepoäng Kräver en tidigare lärar- eller förskollärarexamen

Gymnasiekursen och högskolekurserna är alltså olika saker. En kurs på 30 högskolepoäng är heller inte en specialpedagogexamen, som omfattar 90 högskolepoäng och kräver en tidigare lärar- eller förskollärarexamen. Kontrollera alltid aktuella krav hos lärosätet innan du planerar vidare.

Vad du ska kontrollera i kursplanen

Kursnamnet säger lite, eftersom samma rubrik kan rymma olika innehåll hos olika lärosäten. Kursplanen är det dokument som gäller. Gå igenom den i den här ordningen:

  • Nivå och omfattning. Står det grundnivå eller avancerad nivå, och hur många högskolepoäng omfattar kursen?
  • Förkunskapskrav. Vilken examen eller vilken erfarenhet krävs? Skriv inte av kravet från en annan kurs, för det kan skilja sig mellan kurser.
  • Lärandemål. Beskriver målen något du kan använda i din egen grupp, eller mest begrepp och teori? Båda kan vara värdefulla, men du bör veta vilket du får.
  • Examination. Hur bedöms du: skriftliga uppgifter, seminarier eller uppgifter som utgår från din egen verksamhet? Det påverkar hur mycket tid kursen tar vid sidan av arbetet.
  • Undervisningsform. Finns obligatoriska träffar på plats eller på bestämda tider? Det avgör om kursen går att kombinera med ditt schema.
  • Vad kursen leder vidare till. Kan den räknas in i en längre utbildning? Det kan du behöva fråga lärosätet om.

Så passar kursen ihop med arbetet

Tid är en praktisk fråga när man studerar vid sidan av arbetet. Fråga dig vad kursen kräver av en vanlig arbetsvecka: träffar, läsning och uppgifter, och om dessa ligger på tider då du jobbar eller har ansvar för barn eller elever. Fråga också din rektor eller förskolechef om det finns avsatt tid eller andra villkor för studier. Det underlättar att arbetsgivaren och arbetslaget har planerat för det innan kursen börjar.

Ett tänkt exempel: två kursplaner vid sidan av varandra

Följande exempel är Pedagogguidens eget och bygger på påhittade kurser och påhittade uppgifter. Det är inte hämtat från någon verklig kursplan. Tänk dig en förskollärare som vill förstå hur miljön kan anpassas för barn med olika behov. Hon jämför ”Kurs A” och ”Kurs B” och noterar vad som står i respektive plan.

  • Kurs A anger grundnivå, kräver förskollärarexamen, examineras med en uppgift om den egna avdelningens miljö och har träffar på fasta tider på dagtid.
  • Kurs B anger också grundnivå, har öppna förkunskapskrav, examineras med en skriftlig tentamen om begrepp och har ingen obligatorisk närvaro.

Eftersom hon vill ändra något på sin egen avdelning väger examinationen tyngst, och Kurs A ligger närmare hennes mål. Träffarna på dagtid är däremot ett problem, så hon frågar sin förskolechef om det går att lösa. Hade målet i stället varit att få en första överblick över begreppen hade Kurs B kunnat passa bättre. Kurserna är påhittade, men så kan en jämförelse gå till: du väger vad kursen examinerar mot vad du vill kunna göra när den är klar.

Det här avgörs av din situation, och det här kan guiden inte säga

Guiden pekar inte ut någon utbildningsanordnare och jämför inte lärosäten. Den anger inga ansökningsfrister, antagningsregler, priser eller kursinnehåll, eftersom redaktionen inte har kunnat verifiera sådana uppgifter. Luleå-kursen är med som ett exempel på hur en kurs på grundnivå kan se ut, inte som en rekommendation. Du kan inte heller utgå från att en kurs på grundnivå räknas in i en längre utbildning, eftersom det avgörs av varje lärosäte.

  • Kursinnehåll, behörighet och möjlighet att tillgodoräkna kursen: fråga lärosätets studievägledare eller antagningsenhet.
  • Tid, vikarier och eventuell lönepåverkan: prata med din rektor eller förskolechef.
  • Vad din grupp behöver just nu: det kan lösas utan en utbildning. Använd verktyget Vilket stöd passar din barn- eller elevgrupp? för att se vilken typ av anpassning du bör läsa mer om först.

En kurs ersätter inte heller stöd från en specialpedagog eller elevhälsan i enskilda fall. Guiden handlar inte om bedömning av enskilda barn eller elever. Läs mer om det pedagogiska arbetet i Specialpedagogik i förskolan och NPF-anpassningar i skolan. Fler guider om läroplaner, arbetssätt och fortbildning finns under Läroplaner, arbetssätt och fortbildning.

Vanliga frågor

Är Specialpedagogik 1 en fortbildning för lärare?

Nej. Hos Skolverket är Specialpedagogik 1 en kurs i gymnasieskolans ämnesplan på 100 poäng, med kurskoden SPCSPE01. Söker du vidareutbildning som yrkesverksam bör du i stället titta på kurser vid högskolor och universitet och läsa deras kursplaner.

Måste jag vara lärare för att bli specialpedagog?

Enligt högskoleförordningen kräver specialpedagogexamen en tidigare lärar- eller förskollärarexamen, och den omfattar 90 högskolepoäng. Barnskötare och andra yrkesgrupper bör därför kontrollera förkunskapskraven i varje enskild kursplan innan de planerar vidare.

Hur väljer jag mellan olika utbildningsanordnare?

Jämför kursplanerna punkt för punkt i stället för att utgå från lärosätets namn: nivå, förkunskapskrav, lärandemål, examination och undervisningsform. Skriv ner det som skiljer och ställ resten som frågor till studievägledningen.

Kan en kurs på 30 högskolepoäng räknas av mot specialpedagogexamen?

Det går inte att svara på här. Redaktionen har inte verifierat några regler om avräkning, och det avgörs av det lärosäte som ger utbildningen. Fråga dem innan du anmäler dig.