NPF-hjälpmedel i skolan: från tidshjälpmedel till hörselkåpor – vad passar vem?

Det finns inget hjälpmedel som passar alla elever. När du väljer NPF-hjälpmedel i skolan är det därför bättre att utgå från vad du ser i vardagen än från en produkt. Tidshjälpmedel kan vara ett första steg när tid och övergångar är svåra att greppa. Hörselkåpor kan vara värda att prova när ljud i rummet stör, och ljudutjämning är ett alternativ när ljudmiljön är ett problem för hela gruppen. Visuellt stöd passar när instruktioner och ordning behöver bli tydligare. Välj en eller två typer att prova, gör det tillsammans med eleven och ta med specialpedagog eller elevhälsa, rektor och vårdnadshavare.

Börja med det du ser, inte med hjälpmedlet

Skriv ner några konkreta situationer: när det går fel, vad som hände precis innan och vad eleven gjorde då. Det är sådana iakttagelser som visar vilken typ av stöd du ska läsa mer om. Verktyget Vilket stöd passar din barn- eller elevgrupp? utgår från just det och pekar ut vilken typ du bör börja med. Pedagogiska anpassningar som struktur och förutsägbarhet tas upp i NPF-anpassningar i skolan. Den här guiden handlar om själva hjälpmedlen.

NPF-hjälpmedel i skolan: jämförelse efter behov

Tabellen sorterar typerna efter vad du ser, inte efter produkt eller diagnos. Den säger inte att en typ fungerar för en viss elev. Det avgör du genom att prova och följa upp.

Fyra av raderna har stöd i guidens källor. SPSM:s studiepaket om lärmiljöer nämner bland åtgärderna att konkretisera tiden med hjälp av tidshjälpmedel och att ge elever möjlighet att använda hörselkåpor. Enligt ett svar från SPSM syftar ett ljudutjämningssystem till att skapa en jämn och tydlig ljudmiljö för alla elever i ett rum. 1177 skriver att det finns olika hjälpmedel för den som behöver stöd att kommunicera. Övriga rader är redaktionens indelning efter behov. Alla typer finns beskrivna en och en i Hjälpmedel i klassrummet.

Ett tänkt exempel: ett hjälpmedel, en situation, en uppföljning

Följande exempel är sitets eget och påhittat. Det är inte dokumentation av något verkligt fall. En fritidspedagog märker att en elev i en fiktiv grupp ofta håller för öronen och lämnar matsalen innan hen ätit klart. Pedagogen väljer en enda typ, hörselkåpor, och en enda situation, lunchen.

• Pedagogen pratar med eleven om vad som är svårt och visar hur hjälpmedlet fungerar.
• Hjälpmedlet används i en vecka på samma plats och i samma situation.
• Pedagogen skriver ner hur länge eleven stannar kvar i matsalen och hur måltiden går. Eleven får själv säga om det hjälper.
• Förändras inget, ändrar pedagogen placering eller typ, eller tar upp saken med specialpedagogen.

Poängen är upplägget: en sak i taget, med en tydlig uppföljning.

Att välja och skaffa: vad du ser efter och vad som brukar gå fel

• Passform och användning. Låt eleven prova. För hörselkåpor gäller att de sitter bra och att eleven ändå kan ta del av instruktioner. Fråga eleven om det är obehagligt.
• Tydlighet. Ett tidshjälpmedel ska gå att läsa av utan förklaring. Låt eleven förklara hur hon eller han tolkar det.
• Utpekande. Ett hjälpmedel som bara en elev har kan upplevas som att bli utpekad. Fundera på om fler elever kan få välja.
• Hjälpmedlet blir liggande. Det händer när ingen ansvarar för att det plockas fram. Bestäm vem som gör vad och var det förvaras.
• Kostnad. Kostnaden kan skilja mycket mellan enkla och tekniska lösningar. Fråga därför rektor om budget och vem som beslutar, innan du lovar något till eleven.

Digitala verktyg: frågor att ställa innan du väljer

Digitala verktyg kan stödja differentiering, men de hör inte till det första du behöver prova. Ställ några frågor först:

• Vilket konkret behov ska verktyget möta, och finns en enklare lösning utan skärm?
• Fungerar det på skolans egna enheter och i den miljö där eleven arbetar?
• Hur hanteras elevuppgifter? Fråga skolans eller huvudmannens ansvariga för it och dataskydd.
• Kan eleven använda det självständigt, eller kräver det en vuxen vid sidan om?
• Hur provar ni det innan ni binder er, och vad händer om det inte fungerar?

Det här avgör inte guiden – och här frågar du vidare

Guiden bedömer inga enskilda elever och ställer inga diagnoser. Den tar inte heller ställning till vem som bekostar ett hjälpmedel eller hur man ansöker om det, och den påstår inte att något hjälpmedel löser koncentrationssvårigheter. Det kan variera mellan huvudmän och kräver ett svar från din egen organisation.

• Fråga rektor om beslut, budget och ansvar, särskilt för större lösningar som ljudutjämning.
• Fråga specialpedagog eller elevhälsa om hjälp att tolka det du ser och att välja typ.
• Prata med vårdnadshavare innan du provar något som märks för eleven. Hemmet kan ha viktiga iakttagelser.
• Läs SPSM:s frågor och svar och studiepaket om du vill ha mer underlag.

Vanliga frågor

Måste eleven ha en diagnos för att jag ska få prova ett hjälpmedel?

Guiden utgår från behovet du ser i vardagen, inte från en diagnos. Vilka formella krav som gäller för ett visst hjälpmedel kan guiden inte svara på. Fråga rektor eller elevhälsan.

Löser hörselkåpor koncentrationsproblem?

SPSM nämner hörselkåpor som en möjlighet i lärmiljön. Ingen av guidens källor säger att de löser koncentrationssvårigheter. Se dem som något att prova och följa upp tillsammans med eleven.

Vad är ett ljudutjämningssystem?

Enligt SPSM syftar det till en jämn och tydlig ljudmiljö för alla elever i ett rum. Det är alltså en lösning för hela rummet, inte för en enskild elev. Eftersom det gäller hela rummet bör rektor vara med i beslutet.

Hur vet jag om hjälpmedlet fungerar?

Bestäm innan du börjar vad du vill se förändras, och följ upp i samma situation med samma sätt att notera. Fråga eleven själv. Om du inte ser någon skillnad, byt typ eller placering, eller be specialpedagogen titta på situationen.